Uppsala är kanske mest känt för sitt universitet, domkyrkan, slottet och sin långa historia. Men staden har också en mycket rik konsthistoria. Under flera hundra år har Uppsala varit hem för målare, skulptörer, tecknare, illustratörer och andra konstnärer.

Stadens konstliv har påverkats av universitetet, domkyrkan, det uppländska landskapet och det kulturella livet kring Fyrisån. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte en särskilt stark konstnärlig tradition fram i Uppsala och Uppland.

En av de mest kända konstnärerna med stark anknytning till Uppsala är Bror Hjorth. Hans tidigare hem och ateljé har blivit museet Bror Hjorths Hus, där besökaren kan se en stor samling av hans målningar, skulpturer, reliefer och teckningar.

Men Bror Hjorth är långt ifrån den enda konstnären som är förknippad med Uppsala.

Bland andra betydelsefulla namn finns Olof Thunman, Gusten Widerbäck, Bruno Liljefors, Anna-Lisa Thomson, Mathilde Wigert-Österlund, John Österlund, Tore Wahlström och Ragnar Johansson.

Uppsala har också flera museer och kulturmiljöer där man kan uppleva konst och lära sig mer om stadens historia.

Bror Hjorth – en av Sveriges mest kända modernister

Bror Hjorth (1894–1968) är utan tvekan en av de konstnärer som starkast förknippas med Uppsala.

Han var målare, skulptör och tecknare och räknas som en av de stora svenska modernisterna. Bror Hjorths konst kännetecknas ofta av starka färger, förenklade former och ett mycket personligt uttryck.

Han hämtade inspiration från flera olika håll. I hans konst finns bland annat influenser från folkkonst, äldre konsttraditioner, kubism och primitivism. Museet beskriver också hans konst som en hyllning till kärleken, musiken och livet.

Bror Hjorth målade och skulpterade människor, musiker, familjemedlemmar, författare och religiösa motiv. Han var särskilt intresserad av människans kropp och ansikte.

Hans konst är ofta lätt att känna igen.

Figurerna kan ha kraftiga konturer, förenklade ansiktsdrag och starka färger. Det är inte den fotografiska verkligheten som står i centrum. I stället försöker han fånga personlighet, känsla och uttryck.

Bror Hjorths Hus

En av de mest speciella konstupplevelserna i Uppsala är att besöka Bror Hjorths tidigare hem och ateljé.

Museet ligger på Norbyvägen och är inrymt i den villa där Bror Hjorth bodde och arbetade under de sista 25 åren av sitt liv. Efter hans död omvandlades huset till museum.

Det speciella är att man inte bara ser konstverk i ett traditionellt museumsrum.

Man får också se miljön där konstnären faktiskt levde och arbetade.

Målningar, skulpturer, reliefer och teckningar finns tillsammans med möbler, böcker och föremål från konstnärens liv. Museet beskriver samlingen som den största och mest representativa samlingen av Bror Hjorths konst.

Det gör att besöket blir något annat än ett vanligt museibesök.

Man får en bild av konstnären som människa.

Bror Hjorth som skulptör

Bror Hjorth var inte bara målare.

Han var också en betydande skulptör.

Hans skulpturer kan vara kraftfulla och förenklade men samtidigt mycket personliga. Ett exempel är porträttet av författaren Stina Aronson, som finns representerat i Uppsala. Bibliotek Uppsala beskriver hur porträttet modellerades i lera och sedan göts i gips och brons.

I Uppsala finns även Bror Hjorths skulptur av Nathan Söderblom, som ursprungligen skapades i gips 1932 och senare fick en bronsreplik. Den står vid Akademigatan i Odinslund.

Bror Hjorth och musiken

Musiken återkommer ofta i Bror Hjorths konst.

Han fascinerades av spelmän, sångare och människor som musicerar.

Musiken gav honom möjlighet att arbeta med rörelse.

En människa som spelar ett instrument är inte stilla. Kroppen rör sig, händerna arbetar och ansiktet förändras.

Detta passar väl ihop med Bror Hjorths starka och förenklade formspråk.

Musiken blev därför både ett motiv och en inspirationskälla.

Bror Hjorth och kärleken

Kärlek och relationer är också återkommande teman hos Bror Hjorth.

Hans människor kan vara nära varandra, omfamna varandra eller uttrycka starka känslor.

Det är en del av det som gör hans konst så mänsklig.

Han försökte inte alltid göra människor perfekta.

I stället kunde han överdriva vissa former och drag.

En näsa kunde bli stor, kroppen kunde förenklas och ansiktet kunde få starka konturer.

Det handlar om uttryck snarare än fotografisk realism.

Olof Thunman – Uppsala och det uppländska landskapet

En annan mycket viktig konstnär med stark anknytning till Uppsala är Olof Thunman (1879–1944).

Thunman föddes i Uppsala och blev både konstnär och författare. Han studerade vid Konstakademien och dess etsarskola och ägnade sig senare mycket åt landskapsmåleri.

Hans konst är nära förknippad med det uppländska landskapet.

Han målade och tecknade:

• åkrar
• byar
• vägar
• skogar
• Fyrisån
• kyrkor
• gårdar
• landskap kring Uppsala

Thunman var dessutom poet.

Det innebär att han inte bara såg landskapet som ett motiv för måleri utan också som något som kunde beskrivas med ord.

Olof Thunmans Uppsala

Thunman föddes i studenthuset Imperfectum vid Västra Ågatan i Uppsala. Han blev en viktig skildrare av Uppland och utvecklade under sitt konstnärskap ett mycket personligt sätt att avbilda landskapet.

Tidigt arbetade han med landskapsmåleri i en mer impressionistisk stil.

Senare blev hans teckningar och laveringar mer topografiskt exakta.

Det betyder att han kunde återge ett landskap mycket noggrant.

Det gör hans bilder intressanta även ur ett historiskt perspektiv.

När man tittar på en gammal teckning av Uppsala kan man ibland se hur staden såg ut för mer än hundra år sedan.

Vi gå över daggstänkta berg

Olof Thunman är kanske ännu mer känd för många svenskar som författare än som konstnär.

Han skrev bland annat ”Vi gå över daggstänkta berg”, som blivit en välkänd svensk sång.

Han skrev också diktsamlingar med stark anknytning till Uppland.

Hans konst och hans litteratur hör därför ihop.

Landskapet som han såg omkring sig blev både bild och poesi.

Gusten Widerbäck – Uppsalamotiv och landskap

Gusten Widerbäck (1879–1970) var en annan viktig uppländsk landskapsmålare.

Han räknas som en av Upplands främsta landskapsmålare under flera decennier.

Bibliotek Uppsala beskriver honom som en konstnär som arbetade sida vid sida med andra välkända upplandsmålare, bland annat Jonas Lindkvist och Olof Thunman.

Widerbäck målade ofta samma typ av landskap under olika årstider och väderförhållanden.

Det gör hans konst särskilt intressant.

Ett landskap är aldrig exakt likadant.

Ljuset förändras.

Snön förändrar färgerna.

En sommardag ser annorlunda ut än en höstkväll.

Widerbäck kunde återkomma till landskapet och fånga dessa förändringar.

Uppsala i konsten

Uppsala har varit ett tacksamt motiv för konstnärer.

Staden har en ovanligt tydlig historisk siluett.

Domkyrkans torn syns över staden.

Fyrisån delar centrum.

Slottet ligger högt ovanför staden.

Universitetsbyggnaderna och de gamla kvarteren skapar en blandning av arkitektur från olika tidsperioder.

För konstnärer har detta inneburit många olika motiv.

Man kan måla samma plats från olika håll och få helt olika bilder.

Bruno Liljefors och Uppsala

Bruno Liljefors (1860–1939) är ett av de stora namnen i svensk konsthistoria och har en stark koppling till Uppsala och Uppland.

Han är framför allt känd för sina natur- och djurmålningar.

Rävar, harar, fåglar och andra djur återkommer i hans konst.

Liljefors var intresserad av naturen på ett sätt som skiljer sig från traditionellt landskapsmåleri.

Han ville inte bara måla ett vackert landskap.

Han ville fånga djurens liv och hur de rör sig i naturen.

Uppsala konstmuseum har genom åren lyft fram Liljefors i samband med utställningar om landskap och natur. I museets samlingar och tidigare utställningar finns flera konstnärer med anknytning till det uppländska landskapet.

Anna-Lisa Thomson – konst och keramik

När man talar om Uppsalas konsthistoria bör man inte glömma keramiken.

Anna-Lisa Thomson (1905–1952) var en betydelsefull konstnär och formgivare som förknippas starkt med Upsala-Ekeby.

Upsala-Ekeby blev under 1900-talet en mycket viktig del av Uppsalas industri- och designhistoria.

Thomson arbetade med keramik och formgivning och hennes verk är idag intressanta både ur ett konsthistoriskt och designhistoriskt perspektiv.

Uppsala konstmuseum har i sin tidigare utställning om Uppsala konstliv lyft fram både Anna-Lisa Thomson och den starka kvinnliga formgivartraditionen kring Upsala-Ekeby under 1950- och 1960-talen.

Mathilde Wigert-Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) är ett annat namn i Uppsalas konsthistoria.

Hon tillhörde den generation konstnärer som var verksam kring sekelskiftet 1900.

Uppsala konstmuseum har inkluderat henne bland de konstnärer som representerar stadens äldre konstliv.

Hon är intressant eftersom hon visar att Uppsalas konsthistoria inte bara består av de mest kända manliga konstnärerna.

Kvinnliga konstnärer och formgivare spelade också en viktig roll i stadens konstliv.

John Österlund

John Österlund (1875–1953) hör också till de konstnärer som Uppsala konstmuseum lyft fram i samband med stadens konsthistoria.

Tillsammans med bland andra Mathilde Wigert-Österlund representerar han den äldre generationen konstnärer som var verksamma i och omkring Uppsala.

Ragnar Johansson

Ragnar Johansson (1913–1997) var en framstående landskaps- och porträttmålare från Alunda.

Han är ett bra exempel på hur konstlivet i Uppsala inte kan skiljas från resten av Uppland.

Han målade bland annat fjällandskap och porträtt.

På Uppsala stadsbibliotek finns bland annat hans porträtt av författaren Jan Fridegård. Bibliotek Uppsala beskriver porträttet som kraftfullt målat med tjocka lager oljefärg.

Upplandskonsten som egen tradition

När man tittar på alla dessa konstnärer blir det tydligt att Uppsala och Uppland har en särskild konstnärlig identitet.

Det handlar mycket om landskapet.

Slätten.

Åkrarna.

Skogarna.

Fyrisån.

Byarna.

Kyrkorna.

De gamla gårdarna.

Men också om själva staden Uppsala.

Domkyrkan, slottet och universitetet återkommer som motiv och som kulturella referenspunkter.

Uppsala konstmuseum har beskrivit stadens konsthistoria genom en lång rad konstnärer från 1800-talet till nutid. I en tidigare utställning om Uppsala fanns bland andra Bruno Liljefors, Olof Thunman, Gusten Widerbäck, Bror Hjorth, Anna-Lisa Thomson och flera senare konstnärer representerade.

Uppsala konstmuseum

Uppsala konstmuseum ligger i Uppsala slott och är stadens viktigaste museum för konst.

Museet visar modern och samtida konst på flera våningsplan och har en samling på mer än 14 000 konstverk och designföremål.

Samlingen gör det möjligt att följa olika konstnärliga uttryck genom tiden.

Museet visar också tillfälliga utställningar.

Det kan handla om måleri, fotografi, skulptur, video, installationer, grafik och andra konstformer.

Konst på Uppsala slott

Själva miljön är också en del av upplevelsen.

Uppsala konstmuseum ligger i Uppsala slott, vilket gör att ett besök kombinerar konst med en historisk byggnadsmiljö.

Museet erbjuder också visningar, familjeaktiviteter och andra program.

Museets program omfattar bland annat konstvisningar, skapande aktiviteter, konserter och särskilda evenemang.

Det finns alltså möjlighet att uppleva konsten på flera olika sätt.

Uppsala konstmuseums samlingar

Samlingarna omfattar mer än 14 000 konstverk och designföremål.

Det gör museet till en viktig källa för den som vill förstå Uppsalas och Sveriges konsthistoria.

Samlingen innehåller verk från olika perioder och inom olika tekniker.

Bland konstformerna finns exempelvis:

• måleri
• skulptur
• grafik
• fotografi
• design
• konsthantverk

Museets utställningar kan därför ge en bred bild av hur konsten har förändrats över tid.

Upplandsmuseet

Upplandsmuseet är också viktigt för den som är intresserad av konst och kulturhistoria i Uppsala och Uppland.

Museet är inte ett renodlat konstmuseum.

Här möter man i stället en bredare berättelse om människor, kultur, historia och samhälle i landskapet.

För den som är intresserad av konstnärer från Uppsala kan detta vara värdefullt eftersom konst alltid hänger samman med den miljö där konstnären levde.

Gustavianum

Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, är ett annat viktigt museum.

Här ligger fokus framför allt på universitetets och vetenskapens historia.

Men museet är också intressant för konst- och kulturhistoriskt intresserade eftersom det visar hur vetenskap, kultur och bildvärldar har utvecklats tillsammans i Uppsala.

Universitetet har under århundraden varit en central del av stadens kulturliv.

Linnémuseet och Linnéträdgården

Linnémuseet och Linnéträdgården är inte konstmuseer, men de är viktiga kulturhistoriska miljöer.

Carl von Linné och hans vetenskapliga arbete har satt en mycket stark prägel på Uppsala.

För den som är intresserad av naturmotiv och naturens betydelse för konsten är dessa platser särskilt intressanta.

Naturvetenskap och konst har länge varit nära förbundna.

Illustrationer av växter och djur var exempelvis mycket viktiga för att dokumentera vetenskaplig kunskap.

Walmstedtska gården

Walmstedtska gården är en annan historisk miljö i Uppsala.

Gården ger en bild av professors- och universitetslivet i staden.

Den är därför intressant för den som vill förstå den kulturella miljö som också omgav Uppsalas konstnärer och författare.

Uppsala är på många sätt en stad där universitet, konst, litteratur och vetenskap har levt sida vid sida.

Uppsala domkyrka och konst

Uppsala domkyrka är inte ett konstmuseum, men den är mycket viktig för den som är intresserad av konst i Uppsala.

Domkyrkan innehåller konst, skulpturer, gravmonument och andra kulturhistoriskt värdefulla föremål.

Under många århundraden har kyrkan fungerat som en central plats för religiöst liv och konstnärligt skapande.

Konst i det offentliga Uppsala

Konsten finns inte bara inne på museerna.

Uppsala är också fyllt av offentlig konst.

Skulpturer, monument och konstnärliga gestaltningar finns på torg, i parker, vid universitetet och längs stadens gator.

Ett exempel är Bror Hjorths porträtt av Nathan Söderblom i Odinslund.

Ett annat är Olof Hellströms Befrielsen, som står vid Martin Luther Kings plan. Verket skapades 1974 och är tillägnat Martin Luther King.

Det gör att man kan upptäcka konst i Uppsala utan att gå in på ett museum.

Skulpturjogga – upptäck konsten utomhus

Uppsala konstmuseum har också lyft fram möjligheten att upptäcka offentlig konst genom en aktivitet som kallas Skulpturjogga.

Tanken är att kombinera rörelse med upptäckten av konstverk runt om i Uppsala.

Det visar hur mycket konst som faktiskt finns utanför museibyggnaderna.

En konstvandring genom Uppsala

För den som vill upptäcka Uppsalas konsthistoria kan man tänka sig en egen konstvandring.

Börja exempelvis vid Bror Hjorths Hus.

Här får man en nära bild av en av Sveriges viktigaste modernister.

Fortsätt sedan mot centrala Uppsala och upptäck den offentliga konsten.

Därefter kan man besöka Uppsala slott och Uppsala konstmuseum.

Fortsätt genom centrum mot domkyrkan och universitetet.

På vägen kan man leta efter skulpturer och offentliga konstverk.

På så sätt blir hela staden ett slags museum.

En digital konstvandring om Uppsala konstnärer

Det finns även en digital kyrkogårdsvandring som fokuserar på konstnärer.

Den omfattar nio personer och beskriver perioden från senare delen av 1800-talet fram till början av 2000-talet. Vandringen tar ungefär 45–60 minuter om man går den på plats.

Det är ett intressant sätt att upptäcka hur många konstnärer som faktiskt haft anknytning till Uppsala.

Bland annat finns material om Olof Thunman.

Varför blev Uppsala en viktig konststad?

Det finns flera möjliga förklaringar till Uppsalas starka konstliv.

Universitetet har skapat en stor akademisk miljö.

Domkyrkan och kyrkan har under lång tid varit viktiga beställare och kulturella institutioner.

Stadens historiska byggnader har gett konstnärer många motiv.

Och framför allt finns det uppländska landskapet precis utanför staden.

Det är lätt att förstå varför landskapet blev ett återkommande tema.

Uppsala ligger mitt i ett landskap med öppna fält, skogar, vatten, gamla gårdar och kyrkbyar.

Konstnärerna och det uppländska landskapet

När man ser verk av Olof Thunman, Gusten Widerbäck och Bruno Liljefors blir det tydligt hur viktigt naturen var.

Men de såg naturen på olika sätt.

Thunman kunde vara poetisk och topografiskt noggrann.

Widerbäck var intresserad av landskapets förändringar under årstider och väder.

Liljefors fokuserade ofta på djurlivet och relationen mellan djur och natur.

Tre konstnärer kunde alltså se samma landskap men skapa helt olika konst.

Uppsala som konsthistoriskt motiv

Det finns också en annan intressant aspekt.

Uppsala är inte bara en plats där konst har skapats.

Uppsala har själv blivit ett konstmotiv.

Domkyrkan.

Fyrisån.

Slottet.

Universitetet.

Gamla gator.

Broar.

Parker.

Åkrar och landskap runt staden.

Genom konstnärernas bilder kan man därför följa hur Uppsala har förändrats.

En målning från 1890-talet kan visa en stad som ser helt annorlunda ut än dagens Uppsala.

Konsten blir därmed också ett historiskt dokument.

Uppsala som mötesplats mellan gammalt och nytt

Det som gör Uppsalas konstliv särskilt intressant är mötet mellan tradition och modernism.

Den historiska staden med domkyrka, universitet och gamla byggnader finns kvar.

Samtidigt har konstnärer under 1900-talet och 2000-talet arbetat med abstraktion, installationer, fotografi, video och samtidskonst.

Uppsala konstmuseum visar idag både modern och samtida konst och har ett stort antal verk i sina samlingar.

Det innebär att man kan följa en utveckling från traditionellt landskapsmåleri till dagens experimentella konst.

Museer i Uppsala

Uppsala har ett stort antal museer.

Uppsala kommun listar bland annat:

• Bror Hjorths Hus
• Uppsala konstmuseum
• Upplandsmuseet
• Gustavianum
• Linnémuseet
• Linnéträdgården
• Linnés Hammarby
• Gamla Uppsala museum
• Carolina Rediviva
• Walmstedtska gården
• Uppsala industrimuseum
• Medicinhistoriska museet
• Uppsala domkyrkas skattkammare
• Evolutionsmuseet
• Biotopia
• Disagården

Kommunen beskriver Uppsala som en stad med ett stort utbud av museer, medan Uppsalas Museer samlar omkring 20 museiverksamheter och besöksmål.

Alla är inte konstmuseer, men tillsammans berättar de mycket om den miljö där Uppsalas konst och kultur har utvecklats.

Gustavianum museet Disa gården Upplandsmuseet

Vilket museum ska man besöka?

Den som framför allt vill se Bror Hjorth bör börja med Bror Hjorths Hus.

Museet har den största samlingen av hans konst och ligger i hans tidigare hem och ateljé. Det har också en konsthall där andra konstnärer visas.

Den som vill se modern och samtida konst bör besöka Uppsala konstmuseum.

Den som vill förstå Upplands historia och kultur kan kombinera konstbesöket med Upplandsmuseet.

Den som är intresserad av universitetets och vetenskapens historia kan fortsätta till Gustavianum.

Och den som vill upptäcka äldre kulturmiljöer kan besöka Linnémuseet, Walmstedtska gården, Gamla Uppsala och andra museer.

Bror Hjorths Hus – mer än ett museum

Det som gör Bror Hjorths Hus särskilt intressant är känslan av att komma nära konstnären.

Museet är inte bara fyllt med konstverk.

Det är också en bevarad arbets- och bostadsmiljö.

I ateljén finns fortfarande verktyg och material som hjälper besökaren att förstå hur Bror Hjorth arbetade. Museets pressmaterial beskriver hur omkring 250 verk visas i bostaden och ateljén, tillsammans med arbetsverktyg och andra föremål.

Det gör museet särskilt värdefullt för den som vill förstå själva skapandeprocessen.

Bror Hjorths betydelse för Uppsala

Bror Hjorth har blivit en del av Uppsalas identitet.

Hans tidigare hem är idag ett av stadens mest personliga museer.

Hans skulpturer finns dessutom i det offentliga rummet.

Hans konst fortsätter att visas och diskuteras.

Och hans namn har blivit starkt förknippat med Uppsala även utanför själva museet.

Sammanfattning – konstnärer och museer i Uppsala

Uppsala har en lång och varierad konsthistoria.

Bror Hjorth är ett av de viktigaste namnen. Som målare, skulptör och tecknare utvecklade han ett personligt modernistiskt formspråk som fortfarande känns levande.

Olof Thunman skildrade Uppsala och det uppländska landskapet både med pensel och penna och blev samtidigt en uppskattad poet.

Gusten Widerbäck blev en viktig landskapsmålare med många Uppsalamotiv.

Bruno Liljefors är ett av Sveriges mest berömda namn inom natur- och djurmåleriet och har stark anknytning till Uppsala och Uppland.

Anna-Lisa Thomson representerar den viktiga keramiska och formgivande traditionen kring Upsala-Ekeby.

Mathilde Wigert-Österlund, John Österlund, Tore Wahlström och Ragnar Johansson är ytterligare namn som hör till den bredare berättelsen om Uppsalas konstliv.

För den som vill uppleva konsten på plats är Bror Hjorths Hus och Uppsala konstmuseum två centrala besöksmål. Uppsala konstmuseum har över 14 000 konstverk och designföremål i sina samlingar, medan Bror Hjorths Hus erbjuder en ovanlig möjlighet att uppleva en konstnärs hem och ateljé som bevarad museimiljö.

Men Uppsalas konst finns inte bara bakom museernas väggar.

Den finns på gatorna, i parkerna, vid universitetet, på torgen och längs Fyrisån.

Det går därför att upptäcka Uppsala som en enda stor konsthistorisk miljö.

Från Olof Thunmans landskap och Gusten Widerbäcks Uppsalamotiv till Bror Hjorths färgstarka modernism och dagens samtidskonst visar staden hur olika generationer har sett på människan, naturen och den plats som kallas Uppsala.